Så här glad såg jag inte ut tidigt på morgonen när väckarklockan ringde och väckte mig efter bara några timmars sömn. Har varit till Vasa Övningsskola i dag och följt med i förskolan några timmar. Det gällde en skoluppgift jag fått, som jag ska skriva rent nu.
Orsaken till att jag ser så här glad ut nu är att på övis gick jag förbi klassen jag var i förra hösten då jag hade praktik. Och jag hinner knappt gå förbi och lite smygtitta vem där är, så ut springer en elev och kramar mig hårt! Ah, vilken känsla när någon kommer ihåg mig så bra! Det är ju så länge sedan jag var där plus att då var vi sex studeranden redan i den klassen OCH de har ju hunnit ha en massa andra studeranden där nu. Så känns nog super att jag har gjort ett så bra intryck att jag är värd en stor kram och ett vackert leende! Hela vägen hem gick jag med ett stort och fånigt leende på läpparna.
DET HÄR är just en av de orsakerna jag vill bli lärare!
Nåmeen va gulligt! :) Man blir nog så varm inom sig! ^^
SvaraRaderaDå när vi hade fältpraktik frågade dom om jag kunde komma på julfesten dit, så när jag dök upp kom en pojke från 5an å krama mig och sa: Jag visste att jag kunde lita på dig! Gissa om mitt hjärta smalt! :o
Vi har nog valt ett huippu yrke!
Hihi :P ja va också på julfesten :P roligt när man får många kramar ^^
Radera