SPÄNNINGSHUVUDVÄRK

Jag har jätte ofta huvudvärk, så har det varit ända sedan jag fyllde 13 år ungefär. Turvis har jag skyllt på spänd nacke, sjuka axlar, vätskebrist, dåliga p-piller och för mycket stress. Jag har försökt motionera, tänja, dricka tillräckligt med vatten, byta p-piller och undvika att stressa för mycket. Tror ni det funkar? Nix.

Jag har börjat läsa lite mera om spänningshuvudvärk, för att jag vet att det inte är migrän utan just mera spänningar. Jag hade i flera år problem med att jag vaknade på natten av att jag bet ihop min käkar och gick sedan nästa dag med sjuka käkar (jätte obehaglig känsla btw!). Jag är så van med huvudvärk att jag tar inte så ofta värkmedicin, utan jag sparar medicinen till de tillfällen då jag verkligen har sjukt eller när jag ska göra något viktigt.

Det som slog mig i dag (vilket jag nog har reagerat redan en miljon gånger på) är att jag ser inte så bra långt! Jag sitter jätte ofta långt bak i klassen och jag ser inte vad som är skrivet på tavlan. Aha, alltså en till orsak varför jag får lätt spänningshuvudvärk! Tror ni jag kommer att gå på synkontroll? Nej, knappast. Jag har varit på sådana och de säger alltid att jag har helt bra syn. Jag får bara koncentrera mig lite mera för att kunna se vad som står på tavlan. Eller fråga grannen bredvid.

Visste ni också att depression kan vara orsaken till spänningshuvudvärk? Jag brukar skämta att jag är en ganska manisk-depressiv människa, då jag ibland svevar bland molnen och är den lyckligaste i världen och mittiallt så låser jag mig och låter ingen komma in och jag så missnöjd med mitt liv och precis allt! Jag kan ibland sjunka ganska djupt i mina depressioner, men jag brukar ändå lyckas ganska lätt komma upp igen. Där brukar jag skylla på det att jag är en skorpion, vi är jätte känslofulla och alla känslor ska upplevas starkt.

Märker ni hur lätt jag har att skylla bort allt? Heh. Jag har också läst att vid kronisk huvudvärk så kan det leda till koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. Jag tror inte jag har kronisk huvudvärk, men jag börjar nog märka att jag har ändå lite av de där problemen. Kanske det är dags att sluta skylla på allt och istället börja fundera på en lösning?

Det jag ville få fram med det här långa inlägget (creds till er som orkat läsa hittills!) är att hitta inte på ursäkter till era problem utan försök hitta lösningar istället! Jag lider av huvudvärkar och har gjort det i snart 10 år, men fortfarande så hittar jag på ursäkter. Jag VET vad allt min huvudvärk kan bero på och hur jag kan slippa av med den, men jag är bara för envis och håller mig till mina ursäkter.

Om ni vill att det ska ske en förändring i något; THEN DO SOMETHING ABOUT IT! (En liten läxa åt mig själv också!)