Nu sitter jag på flygfältet helt ensam och sjukt nervös! Det var lite jobbigt att säga hejdå åt mamma och Nicke, men fick bara torka tårarna och börja mitt äventyr!
Jag kommer att sakna Nicke massor, men jag kommer att överleva. Jag ska vara med om något så spännande och nytt som fortfarande känns orealistiskt! Jag kan ännu heller inte fatta att jag sitter här på fältet helt ensam och ska åka till andra sidan av världen! Tur har jag ändå många vänner som också kommer att finnas där, så får se några bekanta ansikten åtminstone.
Hoppeligen kan jag höra av mig nästa gång på Pekings flygfält. Jag ska nog försöka i alla fall!
Hejdåååå!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! :)
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.