tisdag 18 oktober 2016

A NEVER ENDING PROCESS

Höstmörkret börjar kännas mera på morgonen när väckarklockan ringer. Varje dag är det kallt på morgonen och vi har haft en hel del gråa och tråkiga höstdagar. Jag börjar märka på mitt mående och mina tankar att höstdeppen närmar sig. Jag är väldigt känslig i början på hösten. Jag blir väldigt lätt trött, deppig och på dåligt humör. När det känns att allt faller på och ingenting vill gå så som det ska, så då känns till och med små och löjliga saker stora och omöjliga.

Jag märker på mig själv att höstdeppen börjar slå på när jag börjar småningom ändra mitt tankesätt. Från att vara positiv och tänka bra om mig själv och andra, så blir jag mera negativ och har svårt att se något positivt alls. Jag är missnöjd med mig själv, allt jag gör och hur jag ser ut. Jag kan inte glädjas 100% för andras skull, för det finns inte energi för det. Det här hatar jag. Jag hatar den här gropen som kommer varje höst och som jag varje år faller in i. Och att klättra upp från den här gropen är inte lätt. Det blir lättare varje år, för jag känner igen "symptomen" redan tidigt, men det är ändå jobbigt varje gång. Fy vad jag hatar det!

Men det är inget att skämmas över. Jag vet att jag lätt blir så här och jag har blivit medveten om att jag själv kan påverka mitt mående och ändra det tillbaka till bättre. Jag brukar tänka att jag har en ljus och god sida i mig och en mörk och ond sida. Ibland vill det där mörka ta över mig mera och då försvinner lite av det där goda och ljusa. Så har det alltid varit för mig. Jag har alltid fått kämpa mellan det ljusa och mörka. Kanske det låter galet för er, men så är det för mig. Jag har alltid blivit lätt avundsjuk, arg och besviken. Att glädjas för andra och att tänka fint och positivt om mig själv har alltid varit lite svårare för mig. Jag är väldigt kritiskt mot mig själv och jag tar onödig stress för onödiga saker.

Men jag tycker jag har kommi långt när jag ändå erkänner detta åt mig själv och att jag jobbar med mig själv hela tiden. Det finns människor som låter det där mörka ta över och de mår sämre. Det finns människor som inte har så mycket av det mörka i sig, som är goda hela tiden. Vi är alla olika och det är okej.

Jag vet hur jag kan jobba med mig själv för att jag ska må bra och för att komma över höstdeppen. Jag kan dela med mig några goda råd, ifall någon annan känner igen sig i min text och behöver lite tips:

- säg högt åt någon annan något positivt om dig själv (det är viktigt att du hör dig själv säga fina saker om dig själv)
- gör varje dag något du mår bra av
- kom ihåg att andas djupt in och ut flera gånger till dagen
- skratta varje dag åtminstone en gång
- kramas mera (det är forskat att man mår bättre av att kramas)
- säg något fint till någon annan
- tvinga inte dig själv till något du inte orkar/klarar av just den stunden


Hoppas ni har en bra fortsättning på dagen!

2 kommentarer:

  1. Ja har helt samma där efter jul å nyår allti, nu ha de ju några år vari borta då ja vari så in i graviditeter å nyfödd liv men väntar mej att de kommer igen nu när live e varda.. för mej ha de hjälp lite att ha någo att si fram imot, allti nån vecka fram, någo rikit extra, så när allt känns skit tänker ja på va ja planera å så kånns de igen värt att stiga opp å ta domdär stegen närmare den dan :) eller sen bara tänka att dehär e int dom tankana ja vill att ska ta över, gräva ner dom nånstans långst bak i hjärnan å vända på humöre, å just att ge mej tid att också vila å slappna av. De e de som hjälper mej :) dina tips va också super!

    SvaraRadera
  2. Bra att du också vet vad som hjälper! :) dina tips är också bra och passar faktiskt bra åt mig! Älskar ju att planera :D

    SvaraRadera

Tack för din kommentar! :)

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.